De besvärliga patienterna, del I

"Frustration". "Hjälplöshet". "Ambivalens". "Antipati". Det här är vanliga känslor som vårdpersonal har i mötet med patienter som lider av självskadeebeteende (1). Patienter som skadar sig själva upprepade gånger är särskilt drabbade av negativa attityder, och i den somatiska vården är det i synnerhet läkarna som står för de negativa attityderna (2). 

Vårdpersonalens attityder förblir inte isolerade känslor, utan speglas obönhörligt till patienterna. De i sin tur är missnöjda med den vård det fått och menar att attityderna de möter har stor betydelse för om de kommer att söka vård igen (3). Attityderna gentemot patienter med självskadebeteende är mer negativa än gentemot andra patienter, undantaget patienter med missbruk (2). 

Alldeles uppenbart finns det någonting med självskadebeteende som är djupt provocerande, till och med för de mest erfarna av läkare och sjuksköterskor. När jag föreläser är det mer regel än undantag att någon frågar vad vården egentligen ska göra när patienterna så uppenbart bara vill manipulera personalen eller få uppmärksamhet? Deras frustration går inte att ta miste på. 

Nästa inlägg kommer innehålla några av mina tankar kring dessa motsättningar, och lite av de svar jag brukar ge på de frustrerade frågorna. Men egentligen tror jag att en första början, precis som i andra konflikter eller meningsskiljaktigheter, är att fråga sig "Vad är min roll i det här?". Om man alls ska ha någon möjlighet att tolka, förstå och dra slutsatser av någon annans beteende gör man nog gott i att först reda ut sin egen betydelse, sitt ansvar och beteende. Först därefter är man redo för nästa steg.

REFERENSER:

(1) Patterson P., Whittington R. & Bogg, J. (2007). Measuring nurse attitudes towards deliberate self-harm: the Self-Harm Antipathy Scale (SHAS). Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 14(5), 438–445.

(2) Saunders, K., E., A., Hawton, K., Fortune, S., & Farrell, S. (2011). Attitudes and knowledge of clinical staff regarding people who self-harm: A systematic review. Journal of Affective Disorders. 139(3), 205–216.

(3) Colon, M., & O'Tuathail, C. (2010). Measuring emergency department nurses’ attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy Scale. International Emergency Nursing. 20(1). 3–13.

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om patienter, vård, psykiatri, självskadebeteende, attityder,