Att bli frisk från en ätstörning del V; Våga tro på hjälp

Jag är rädd att jag "väger för mkt" för att få hjälpen jag sökt. Rädd att jag inte får hjälpen jag tror jag behöver.

Emelie

Kommentaren ovan fick jag på det här inlägget igår, men är tyvärr inte ovanlig. Många vågar inte söka hjälp för sin ätstörning av rädsla att inte bli tagna på allvar eller att inte väga "tillräckligt lite". Jag vet inte hur många gånger jag hört unga människor berätta om hur de svultit sig själva extra intensivt de sista dagarna eller veckorna inför behandlingsstart. Som för att de känner sig tvungna att verkligen visa hur sjuka de är, för att inte bli nekade den vård de så desperat ropar efter, och samtidigt är skräckslagna inför.

När tankar som dessa vaknar finns det något jag tror är bra att komma ihåg. Det är inte bara de smalaste som får hjälp. Kom ihåg vad jag skrev igår: anorexi är faktiskt den minst vanliga av alla ätstörningar. Andra former av ätstörningar är mycket vanligare, och allra vanligast är den atypiska formen, eller ätstörning UNS. Och det återspeglas faktiskt också i vården. Internationella studier har visat att mellan femtio och sjuttiofem procent av alla patienter som får vård för ätstörningar har en atypisk ätstörning. Inte anorexi. Inte bulimi. Ätstörning UNS. 

Någon skulle kunna tycka att jag tjatar nu, men eftersom jag tycker det här är så fruktansvärt viktigt så säger jag det igen: en ätstörning sitter inte i vikten! Om du mår dåligt i din relation till mat så kan du behöva hjälp med att förändra det. Det behovet är inte beroende av hur många kilos undervikt du har - det är beroende av hur du mår. Hos KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar, kan du göra ett kort och enkelt test för att kolla om du ligger i riskzonen för att lida av en ätstörning. 

Och du - tveka in att söka hjälp om du inte mår bra, och lita på att du är värd den hjälpen. Några ideella föreningar som du kan vända dig till för stöd när det handlar om ätstörningar är Anorexi Bulimi kontakt, föreningen SHEDO och Tjejzonen. Även UMO och BRIS kan hjälpa dig. För att få vård eller behandling kan du kontakta din skolsköterska eller vårdcentralen. Vissa ätstörningskliniker tar även emot en så kallad egenremiss: att du själv kontaktar dem och berättar att du behöver hjälp, i stället för att gå genom en läkare på vårdcentralen. 

Du är värd att må bra. 

/ Thérèse

Referenser bland annat: här & här

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om ätstörningar, hjälp, vikt, föreningar, stöd, anorexi, bulimi, atypisk ätstörning, ednos, ätstörning uns