DBT är en behandlingsform utvecklad särskilt för patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (IPS) med självskadebeteende och suicidalitet. Inom DBT antar man att en person som har en stark önskan att dö, saknar de färdigheter som krävs för att hon ska kunna leva ett gott liv. Ett övergripande syfte med behandlingen är därför att hjälpa patienten att utveckla de färdigheter som krävs för att leva liv som känns meningsfullt.
Dialektisk beteendeterapi syftar till att hjälpa patienterna att på ett konstruktivt sätt reglera sina känslor, eftersom svårigheter med detta är ett kardinalsymtom vid IPS. Svårigheter att reglera känslor leder till problem inom många olika områden, till exempel relationsproblem, impulsiva och destruktiva handlingar och svårigheter att skapa en stabil självkänsla. Behandlingen följer en specifik målhierarki vars fyra huvudsyften är:
- 1. Minska suicidalt och självskadande beteende
- 2. Minska terapistörande beteende
- 3. Minska livskvalitetsstörande beteende
- 4. Öka färdigheter
- A. Mindfulness
- B. Interpersonella färdigheter
- C. Reglering av känslor
- D. Stå ut i kris
- E. Självreglerande färdigheter
Behandlingen är manualstyrd och skapades av den amerikanska professorn Marsha M. Linehan. DBT tar sin utgångspunkt i fyra teorier; inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddistisk filosofi, men ofta benämns den som en typ av fördjupad eller utvecklad form av KBT, kognitiv beteendeterapi. I DBT betonar man balansen mellan att å ena sidan acceptera verkligheten och livet som det är, och å andra sidan arbeta för förbättring och förändring. Terapin har fyra behandlingskanaler som löper parallellt; färdighetsträning, individualterapi, telefonstöd samt teamkonferens.
I DBT innebär färdigheter olika handlingar och redskap som kan hjälpa patienten att uppnå de mål hon eller han strävar efter. Färdighetsträning sker i grupp som kontrast till den individualterapi som också ingår i modellen, där patienten har möjlighet att få mer detaljerad hjälp.
Telefonstödet innebär att patienten har möjlighet att ringa sin terapeut när som helst under dygnet, under förutsättning att hon är beredd att ta emot den hjälp som erbjuds. Syftet är inte att föra djupa analyser över telefon, utan terapeutens uppgift är snarare att hjälpa patienten hitta de redskap hon behöver för att bryta en akut situation.
Slutligen är teamhandledning en integrerad del av behandlingen som anses så pass viktig att en terapi inte klassas som DBT om terapeuten inte ingår i ett team. Här har terapeuten en god möjlighet att få stöd i behandlingen, men teamet har även en viktig uppgift i att hjälpa terapeuten bibehålla balansen i interaktionen med patienten.
År 2005 publicerades en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som handlade om DBT. I rapporten konstaterades att DBT tycks vara en lovande behandlingsform för patienter med borderline personlighetsstörning, men att det vetenskapliga underlaget ännu är för tunt. Det finns helt enkelt för få studier gjorda på behandlingsmetoden för att man ska kunna säga något säkert. Sedan rapporten publicerades har visserligen fler studier tillkommit, men SBU har inte gjort någon ny bedömning av behandlingen. I januari 2012 publicerade Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting en FOU-rapport där de visar på mycket goda resultat av DBT även för ungdomar i åldern 13 till 17 år. Läs mer om studien här eller ladda ner den här.
/ Thérèse
REFERENSER
Chen, E. Y., Matthews, L., Allen, C., Kuo, J.R. & Linehan, M.M. (2008). Dialectical Behavior Therapy for clients with Binge Eating Disorder or Bulimia Nervosa and Borderline Personality Disorder. International Journal of Eating Disorders, 41, 505-512.
Feigenbaum, J. (2007). Dialectical Behavior Therapy: An increasing evidence base. Journal of Mental Health, 16(1), 51-68.
Kåver, A. & Nilsonne, Å. (2002) Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning - teori, stategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur.
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering 2005-07. Dialektisk beeendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning. Stockholm: SBU Alert.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om självskadebeteende, DBT, dialektisk beteendeterapi, psykiatri, forskning, sbu, evidens
2 kommentarer:
Hej! Jag ska börja med KBT behandling snart. Och jag har/haft problem med bla självskador. Vad är det för skillnad mellan KBT och DBT i stora drag liksom?
Anonym: Nu är ju inte jag psykolog eller terapeut, så det bästa vore om du ber någon av dina behandlare att förklara skillnaden för dig. Det här är lite kortfattat min uppfattnin:
DBT är, som du kan läsa i det här inlägget, en väldigt styrd behandlingsform. Den följer en förutbestämd manual och ska därför vara väldigt snarlik för alla patienter, oavsett var i landet eller i vilket land du får din behandling. DBT vilar på flera olika teorier, varav KBT är en.
KBT kan variera mycket mer mellan olika terapeuter, men också beroende på vilken problematik som är orsaken för din behandling. I DBT går du både i individualterapi och i gruppterapi, det kan du göra även i DBT, men som jag uppfattat det är det vanligaste att du endast går i individualterapi. KBT används för många olika diagnoser och problem, och går ofta över relativt kort tid, men DBT är utformad specifikt för patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och går ofta över minst ett års tid.
Skicka en kommentar