Det finns en sak man måste acceptera när man kämpar för att bli fri från en ätstörning. En ofrånkomlig förutsättning för att kunna bli frisk, men som också utgör själva fundamentet till ätstörningen och därför kan vara svår att verkligen ta till sig:
Att bli frisk från en ätstörning handlar dels om att förändra dina tankemönster, men också om att förändra ditt beteende. Om du inte förändrar ditt beteende kan du inte bli frisk. Vill du bli frisk måste du med nödvändighet förändra ditt beteende.
Har du bulimi kan du inte fortsätta att hetsäta lite då och då, eller fortsätta hoppa över mat av rädsla för att överäta. Du måste börja äta mat regelbundet, sluta hetsäta och kompensera för att kunna bli frisk.
Har du anorexi kan du inte fortsätta att svälta, kräka, kompensera och utesluta vissa födoämnen. Du måste äta allt och sluta kompensera för att kunna gå upp i vikt och bli frisk.
Har du den allra vanligaste ätstörningen, UNS, som inte helt och hållet stämmer in på varken bulimi eller anorexi, gäller precis samma sak för dig: att bli frisk från en ätstörning innebär att bryta med svält, hetsätning och kompensation. Det är enda sättet att bli frisk.
Men det här är ju rena självklarheter! Ja, visst är det så. Men trots det är det många som i ena andetaget skriker "jag vill bli frisk!" och i nästa inte vågar att äta kolhydrater. Eller yoghurt med mer än 0,1 % fett. Eller som fortsätter att översalta maten. Eller som måste dela allt på tallriken i pyttesmå bitar och tugga hundra gånger. Eller som fortsätter att svälta sig på dagarna och hetsäta på nätterna. Därför skriver jag detta. Du måste lita på att din kropp tids nog kommer göra det den är avsedd att göra, nämligen att reglera hunger och mättnad så att du inte äter mer än det du behöver. Du måste ge den tid, men kroppen är en fiffig anordning. Du blir inte fet av att äta fem gånger om dagen. Du blir inte fet av kolhydrater eller fett. Det är bara dig själv som du lurar genom att förhandla med sjukdomen, och det är din kropp och ditt liv det drabbar. Det är du som är förloraren när du låter ätstörningen ta plats och för att gå segrande ur duellen måste du handla tvärt emot allt vad ätstörningen vill få dig att tro och känna.
Den enda vägen till att bli frisk - och då menar jag verkligen frisk, på det sättet att maten går från ångest till njutning - är att bryta alla sina sjukliga beteenden och inte tillåta sig själv att gömma sig bakom sjukdomen.
Läs det här inlägget en gång till och låt det jag nu skrivit sjunka in. Jag har fått flera frågor om hur jag gjorde för att klara att stå emot tjockkänslor, matångest och ätstörda tankar. Svaret vilar på det här inlägget, men ett mer detaljerat inlägg kring hur jag gjorde, tänkte och agerade kommer snarast.
Du kan.
/ Thérèse
Bloggserien "Att bli frisk från en ätstörning" består av en serie inlägg där jag med grund i mina personliga erfarenheter av ätstörningar reflekterar kring och berättar om min väg genom tillfrisknandet. De fem första inläggen i serien hittar du via nedanstående länkar:
Läs även andra bloggares åsikter om ätstörningar, frisk, mat, anorexi, bulimi, uns, förändring
3 kommentarer:
Så sant och så ärligt du beskriver det! Ser framemot att läsa mer konkret och hur du praktiskt gick till väga för att lyckas gå emot ätstörningen, stå ut i ångesten och att äta tillräckligt och regelbundet utan att kompensera.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.
Anonym: Tack för att du läser och stay tuned: mer är på gång!
Så otroligt bra skrivet!! Skulle önska fler inlägg av den här typen som inspirerar till den friska vägen...
Gott nytt år!
Skicka en kommentar